anteckningsbok

UNF har producerat en snygg svart anteckningsbok. Den förra har jag redan skrivit slut, och nu i veckan skaffade jag en ny. Det här är de olika områden jag hunnit anteckna i den på några dagar:

 - Malmö - några tankar som Johnny J kom med om eventuellt högskoleprojekt

 - Utfrågning om rattfylleri - riksdagens direktsända den 23/2, som jag tittade på via en projektor i ett rum med utsikt över Visbys takåsar

 - mötesanteckningar från samma tillfälle om att skriva en gemensam ansökan med Visby kommun för att arbeta med med De glömda barnen som Morgan Johansson lovat särskilda pengar till

 - blogg-anteckningar

 - Internationella utskottets anteckningar från mötet i Angered den 24/2

 - Italienska - personliga pronomen och verben vara, har, prata, öppna och stänga

mina uppfinningar

Då och då kommer jag på briljanta uppfinningar, enligt samma princip som alla uppfinningar kommit till; något funkar inte som jag vill, och jag tänker ut något bättre.

Tyvärr har jag aldrig försökt att varken patentsöka eller skapa någon av mina uppfinningar. Nu tänkte jag i alla fall dela med mig av de två senaste, innan jag glömmer bort dem:

 - mobiltelefon/hörlurs- sladdvinda, i samma princip som dammsugarsladden. Man har sladden i en liten snurra, som man drar ur den ur när man ska lyssna. När man är färdig drar man bara till, och frrrupp, så åker sladden in igen. Inget trassel, ingen skadad sladd!

 - ostkupeplatå. Vår ostkupa är dumt konstruerad, osten ligger på plattan, och ifrån plattan går det upp kanter, för att kupan ska sitta kvar. Det gör att man inte kan skiva osten när den börjar bli för låg. Om man hade gjort tvärtom, det vill säga, att osten låg på en upphöjd platå, och kupan skulle gått ner, utanför platån, ner mot en lägre avsats, skulle problemet vara löst! (det finns säkert såna konstruktioner i handeln, jag har inte jagat)


choklad eller vin?

När jag unnade mig lite choklad på tåget på fredagkvällen, unnar sig några mina medpassagerare en liten flaska vin. Oavsett om de var i sällskap eller inte. Undrar om det bara var smaken de ville åt? Kanske, och kanske är det ingen större skillnad. De nyttigheter som sägs finnas i rött vin lär ju också vara samma som man kan få i sig av mörk choklad. (eller vindruvor) Och helt nyttigt att äta choklad många gånger i veckan är det ju inte heller.

SJ, SJ gamle vän

Den gamla dängan for genom huvudet på mig när jag köpte en macka på tåget. Och så tänkte jag att det har ju hänt lite med SJ sen jag sjöng den i skolan. Om smörgåsar i plast som "har legat många dar, men ligger ändå kvar" (typ). Det värsta var att när jag började tugga kändes min macka, inköpt på det hippa X2000 rätt torr. Och när jag kollade datumet på den var den tillverkad för 2 dagar sen. Om jag har matsäck med mig brukar jag dissa bredda mackor som inte blivit uppätna på 2 dagar. Det gör man tydligen inte på SJ.

politiska taktiker eller dumhuvuden?

Redan när det första om Reinfeldt-smutskastaren kom fram, att det var nån på S-kansliet, började jag tänka på Vita huset. Där finns ett avsnitt om en smutskastnings-film om president Bartlett, som hamnar i hans eget läger. Sam testar att fråga motståndarsidan om de känner till den, och ger bort den. Då passar motståndarna på att säga att det var Bartlett-gänget som försöker få det till att det är motståndarna som inte är renhåriga. Hängde ni med? Lite lurigt att förklara.

Jag började i alla fall tänka på om det kunde ha varit så i  sossarnas fall. Att det var nån moderat som hade skrivit mailen, och sen, ja, jag vet inte. Men man kan ju lugnt säga att det smäller tillbaka på sossarna just nu i alla fall. Och så SSU:arens blogg. Jo, det gäller minsann att tänka sig för vad man skriver här. Speciellt om man har en förtroendevald position, eller kan anses representera någonting. Vilket man strängt taget gör bara man är medlem i en organisation.

Kul att partisekreteraren förklarar det som att det hade inte hänt om killen inte varit föräldraledig, för då hade han varit med på noterna. Betyder det att man helt har bytt stil sedan han jobbade sist? Och att han var kvar i det gamla? Eller vaddå?

här kunde det varit en bild

Igår när jag satt på möte i Visby såg jag plötsligt att det står Gotländsk mellanmjölk på paketet framför mig. Det hade ju varit värt en bild. Jag var inställd på att försöka ta en med min kassa mobilkamera, men hann inte innan mjölken var bortplockad. (det kändes inte helt rätt att plocka upp mobilen mitt under mötet, kunde ha stört min seriösa image..)

Jag vet inte om det står på fler ställen, Men på min mjölk står det ialla fall inte Uppländsk mellanmjölk. Men så är ju den uppländska identiteten inte riktigt lika stark som den gotländska. Eller Dalarnas, Jämtland eller Skånes...


jämställdhetsstress?

Metros löp idag var: Jämställt Sverige stressar kvinnor!

I artikeln kunde man läsa om en undersökning av länder som är allmänt positiva till jämställdhet, t ex Sverige, jämfört med med konservativa länder som Tyskland och Frankrige. Slutsatsen var att kvinnor är mer stressade i Sverige, eftersom kvinnor fortfarande har merparten av hemarbetet, trots att de oftast jobbar lika mycket som sina män.

Det absurda är ju att man då dra slutledningen att det är jämställdheten som leder till stress. Reporten ställer till och med frågan: - Betyder det att kvinnor skulle må bättre av att veta sin plats?(citat ur huvudet nu). Han ville säkert provocera, och forskaren lyckas inte riktigt svara på frågan heller, utan säger att det inte är modernt att vara emot jämställdhet.

Men det är ju inte jämställdhet! Att de flesta i Sverige är positiva till jämställdhet är ju inte samma sak som att vi lever jämställt. Vilket ju även denna studie bekräftar. Om männen hade tagit sin de av hemarbetet hade ju inte kvinnorna behövt vara så stressade! De blir alltså inte stressade av jämställdheten, utan av att det inte är jämställt! Hur kan man dra så galna slutsater?

Jag tycker kanske inte att Frankrikes och Tysklands rätt vanliga variant på barnomsorg (där många barn får en barnflicka, eller i undantagsfall en barnpojke (låter konstigt va?) när de är några månader) är att föredra. Men de tar i alla fall konsekvenser av att båda parter i hushållet har heltidsjobb. Om man då har valt att anställa någon som städar och tar hand om barn, eller om man delar på det är ju inte det avgörande. Det pinsamma blir när vi ,som i Sverige även på 2000-talet, låter kvinnor dubbeljobba.


hälsoschema

Jag har börjat skriva ett hälso-schema. Jag fyller i det eftersom med positiva saker, det vill säga träningspass, promenader och ätit hälsosam mat. Om jag gått utanför ramen skriver jag det inom parantes (popcorn till exempel). Helgen får fortfarande vara parantes, så lördagen var en hel parantes, det längsta jag gick var till Konsum, och så åt jag massa gott onyttigt. Men i övrigt har jag en rätt snygg svit nu. Det blir både ett sätt för mig att belöna mig att jag faktiskt har gjort något bra, men också ett sätt för mig själv att inte bryta mönstret. Jag vill ju inte behöva skriva upp en massa paranteser.

Det är inte riktigt så systematiskt som min sambo tycker att man ska göra det på, men att mäta på centimeter och gramnivå har aldrig riktigt legat för mig.

Jag skulle kunnat ha en kolumn för alla frestelser som jag låter bli också, men risken är väl att den i sig skulle bli ytterligare en frestelse...


Igår kväll packade jag träningsväskan, som nu är inlåst i ett fack på centralen i Stockholm, så att jag ska hinna köra ett pass utan att det blir för sent ikväll. Logistik när den funkar!


30-taggare

Tjuvlyssnade på ett mobilsamtal på tunnelbanan igår. En snowboardkille som lät som att han pratade med en ny flirt (lite småleende, och repliker som "Du var ju elak mot mig i ditt sms").

Han berättade om hur han hade undervisat några 30-taggare. Jag blev förnärmad, och tittade då efter hur gammal han såg ut att vara. Innan hade jag nämligen föreställt mig vara ungefär jämnårig med honom. Något han säkert skulle blivit förnmad av. Jag har hört uttrycket -taggare förut, men då brukar de i alla fall vara 40-, eller 50-taggare.

Får man säga så? För mig låter uttrycket mest som något i samband med dansbanor eller sunkiga uteställen.

galen planering

Jag tycker ju ofta att jag är rätt bra på min personliga logistik, och hävdar emellanåt att jag utvecklade förmågan redan i tidiga tonår när jag bodde en del dagar i veckan hos mamma, och andra hos pappa. Märk väl, inte samma dagar varje vecka. Logistiken kom in när det gällde att samordna detta med saxofonspel, dans, gympa och lite annat som skulle hinnas med om dagarna.

Jag missade lite den här veckan dock. Sov över hos mor i Stockholm i måndags, för att passa på att umgås, fast jag egentligen inte ens var i Stockholm på måndagen. Igår när jag bokade min resa ner till Mölnycke insåg jag dock att jag inte skulle kunna ta mig från Uppsala samma morgon. Men eftersom jag inte hade planerat för att sova i Stockholm blev det till att åka tur och retur Uppsala, efter 18.30 på kvällen. Tokigt. Så jag kom hem till mor igen vid 22, och gick upp 05.10. Men ikväll kommer jag hem i alla fall. Sen Gotland över dagen imorgon, och sen Götet fredag em igen. Tur att jag fortfarande gillar att åka tåg. Dessutom kan man ju blogga på tåget.


Sportanalfabet

Såg att Kerstin (http://kokk.blogg.se/100206215319_exakt_hur_ointresserad_jag_r_av_.html#comment )hade ungefär samma upplevelse som jag angående sportvärlden. Jag brukar ju säga att jag gillar att utöva de flesta sporter, men väldigt sällan att titta på. 

Jag insåg återigen hur jag undviker information vid OS-invigningen. Gunnar ringde hem från taxin, och berättade att det var dött på stan eftersom alla tittade på invigningen och tipsade att jag skulle titta på den. Så jag slog på, för det är ju mer skådespel än sport. Jag insåg dock att jag inte visste var det utspelade sig, och var tvungen att leta på ett par textTVsidor innan de berättade att det var i Italien, för den informationen visste ju alla redan...




zoo på Tollare

Vi hade kanslidag i dag på Tollare fhsk. Stundvis blev det en känsla av ett zoo, eftersom vi hade djurliknelser med i feedback-rundan.

Jag går att beskriva som en korsning mellan gasell (springer snabbt framåt, men stannar upp då och då för att lyssna in), och elefant (analytisk och typ klok tror jag det var). Kändes rätt bra.

Mathias var nog tre olika djur i sin runda.

Annars var en av de mer reella djuren nästan roligast. Hunden som ville vara med och leka samarbetsövning och försökte springa iväg med nummerplatta 3. Som en lite tuss var hon.


(det här var väl kort, och med lite innehåll Marcus? Får jag godkänt på dagens övning?) (Och tyvärr Erik, fortfarande ingen digitalkamera...)

Så här kort

kan ett blogginlägg också vara.

Faktiskt.

Jag ville bara träna.

Fördomsfulla Lisa – igen!

Jag har ett motto, som också finns med på min presentation här på bloggen: Den största fördomen är att tro att du inte har några fördomar!

Då och då bevisar jag den för mig själv. Jag menar ju förstås med mottot att jag har fördomar, men jag tror att jag ibland lurar mig att tro att jag vet vilka fördomar jag har. Idag slogs jag igen av att min absolut största fördom är den om andra människors fördomar.

För några år sen släppte jag min fördom om andras fördomar om mig som nykterist. Jag hade väl ett par gånger motbevisats av personer som faktiskt inte hade de fördomar jag trodde de skulle ha. Flera inom gay-rörelsen slåss med just detta, det vill säga som en anledning till att inte komma ut med sin sexualitet. Man är rädd för andras fördomar, och i många fall har det visats sig att personen själv har överdrivit de andras fördomar, som kanske inte ens fanns. 

Idag handlade det om rekrytering på LSU:s GS-nätverk. (LSU – Landsrådet för Sveriges Ungdomsförbund, GS – generalsekreterare) Ett skrämmande seminarium. Just för att jag fick inse mina fördomar, och att de, skamfullt nog, lett till att jag har valt bort personer, som kunde varit intressanta, på helt oväsentliga grunder. Dessutom fick jag en hel del tips om hur man kan arbeta mer strukturerat och effektivt med rekryteringar.

Företaget som föreläste (sprint.se) har en vision. Jo, de vill alla gånger tjäna pengar också, men det var uppenbart att de vill en hel del mer. De vill förändra världen. På sitt sätt. Genom att få folk att anställa utan att kränka människovärdena. De menar att det som definierar kompetens i förhållande till en tjänst är endast fyra punkter:

Erfarenhet
Kunskap
Personliga egenskaper (i form av beteenden)
Motivation

Allt övrigt är irrelevant, och dessutom mer oföränderligt. De ovanstående är ju föränderliga, och går alltså att påverka. I betydligt högre grad än t ex kön, etnicitet, funktionshinder, sexualitet, religion eller ålder. De menar, vilket ju feminismen för mig också säger, att det inte går att dela in någon grupp på ett sånt sätt att den går att helt utesluta eller innesluta i ett visst kompetenskrav. Och därmed gör man sig själv en otjänst genom att ta med sig sina fördomar in i rekryteringen.

En problematik med detta är naturligtvis kvotering. Där fokuserar man ju just på det oväsentliga. Könet eller etniciteten gers betydelse som den inte har.  Problemet är ju dock, som jag skrivit förut, och vår föreläsare också tog upp, att vi idag redan kvoterar vita, svensknamnade män. Och egentligen skulle jag inte vilja byta ut en orättvisa mot en annan, men hur ska vi göra. För det för ju så mycket med sig. I och med att det är så stor andel män som är t ex VD:ar, leder det också till att färre kvinnor söker jobben, eller ens klarar kvalifikationen (att ha varit VD!). Och i och med att färre söker, blir det ett mindre urval, och mindre chans för att få in kvinnor till jobbet. Jag skulle vilja tidsbestämma kvoteringen. Eftersom jag ser den som ett plåster, ett nödvändigt ont, och plåster ska ju inte sitta på för länge. Om man kommer tillrätta med den största obalansen, så kanske vi därefter kan börja rekrytera fördomsfritt, eller så nära som möjligt i alla fall. Och då kommer, rent statistiskt sett, jämställdhet och mångfald att lösa sig automatiskt. Man kommer att anställa individer istället för grupper. Det vore nåt!

Han gillade inte heller idén som jag sett att Miljöpartiet har, med avpersonifierade ansökningar. Han menade, att om man inte har bearbetat sina fördomar och sin kravprofil, så hjälper det inte. Risken blir att man istället sitter och försöker lista ut vem som döljer sig bakom ansökan, och att det då blir ett fokus på just det som man försökte bortse ifrån. Säkert en stor risk. Men genom att medvetandegöra sig själv kan man istället motarbeta sina fördomar, även om man ser kön, ålder och etnicitet.

yttranderätt

Det är inte så dumt. Och att ha en dator med Internet där jag har möjlighet att söka på saker som mänskliga rättigheter. Inte alla som har det. Jag försöker använda alta-vista som sökmotor nu, när både google och yahoo har gått med på Kinas censur. Vet inte om det gör nån skillnad, men jag påminns lite i min vardag iaf.

Muhammedstriden har ju fått obehagliga proportioner, som naturligtvis inte bara har med de här teckningarna att göra. Läste Ehrenberg i Dagens ETC som så ofta lyckas formulera de tankar jag har. Om att politikerna, även i Sverige, inte vågat ta ställning till innehållet, utan fastnat på rättigheten. Jag tänkte lite så också först. Och tycker fortfarande inte att Danmarks regering kan be om ursäkt för nåt de inte är anvsariga för. Men ta avstånd kan de. Utan att det hotar yttranderätten.

Om man drar konsekvensen av att inte tycka om vad som publiceras i tidningar blir det ju att om DN skrivit att de är emot trängselskatten, så bör jag som politiker inte tycka annorlunda. Blir lätt absurt. Om DN dessutom skulle valt (vilket jag är tacksam för att de inte gjort) att visa rasistiska bilder, så skall jag som politiker, eller medborgare, fortfarande inte ha någon åsikt om det. Bara tycka att det är positivt att de inte blir fängslade eller stoppade som tidning för att de har gjort det. Vilket naturligtvis är bra. Men inte rättfärdigar att publicera liknande saker.

en hop tankar

Jag har varit på kurs i fyra dagar. En av upplevelserna var att inte kolla mailen på lika många dagar, trots att jag var i Sverige, och inte ens hade semester. Inte var det så mycket meddelanden på mobilen heller. Verkar vara lite lågsäsong för mitt jobb just nu. Dryga 60 mail var det i lådan när jag kollade in i dag. Inte så fasligt.

Kursen handlade lite om vad mitt jobb egentligen är. Har fått en massa olika tankar i huvudet. Kommer nog blogga mer om det snart, men några ledord är: ideell sektor, frivilliga insatser kontra medlemskap, olika ledarskaps och medlemsmodeller i timglasformer, en civilisationsgrundande ideologi, fiolspel, strategier och , ja en hel del annat...

Nu kom Sofia så snart är det rödbetssoppa!

Bra grejer i världen

Det finns nåt bra citat om att om människan är orsak till allt ont i världen, så betyder det också att hon är kapabel till allt gott som sker. Här är ett exempel på några som vill göra gott, från UNF:s systerorganisation i Norge.

størst av alt er
FREDEN
Uansett hvem du er, hvor du er født, hva du tror på og
hva du mener om rett og galt:

bli med på FREDSMARKERING på Youngstorget
lørdag 11. februar klokken 13.00
”Nei til vold! Ja til fred!”

Stadig større uroligheter rapporteres både i Norge og resten av verden bl.a. etter publiseringen av Muhammed-tegningene. Ambassader og konsulater i brann. Knivstikking. Masseslagsmål. Økt urolighet mellom ekstremistiske grupperinger.

En del smågrupper later til å ha stor interesse av å egge til opprør, og får bred pressedekning på dette. Det er lett å få inntrykk av at verden er i ferd med å gå inn i en sivilisasjonskrig.
Stadig større uroligheter rapporteres både i Norge og resten av verden bl.a. etter publiseringen av Muhammed-tegningene. Ambassader og konsulater i brann. Knivstikking. Masseslagsmål. Økt urolighet mellom ekstremistiske grupperinger.En del smågrupper later til å ha stor interesse av å egge til opprør, og får bred pressedekning på dette. Det er lett å få inntrykk av at verden er i ferd med å gå inn i en sivilisasjonskrig.
Det er et ekstremt fåtall som agerer til vold og uroligheter som dette. Det store flertallet av befolkningen sitter hjemme. Nå er det viktigere enn noen sinne at vi viser ansikt!

Uansett om du ser deg selv på en side i konfliktene eller om du bare følger dem fra sidelinjen, er det på tide å ta ansvar. Vi må si et klart og tydelig NEI til bruk av voldelige midler i konfliktsituasjoner. Den nødvendige respekt og forståelse som trengs når man skal løse en konflikt kan aldri bygges av mistro og vold!

Derfor oppfordrer Juvente alle enkeltpersoner, organisasjoner, politiske partier og religiøse grupperinger av alle størrelser og typer til å bli med på fredsmarkeringen ”Størst av alt er freden” lørdag 11. februar klokken 13.00.

Vi ber om at egeninteresser legges til side for en stakket stund, slik at vi alle sammen kan stå samlet om et felles budskap; ”Nei til vold! Ja til fred!”

For mer
informasjon se
www.juvente.no

blogg-föraning?

Detta skrev jag -92, troligen utan att ha hört talas om Internet, eller bloggar för den delen, än. Man kan dock tro att jag hade en aning om att det skulle kunna bli läst nån gång:


I ett fåfängt försök
att bli ihågkommen
skrev jag något som
kan bli eller kanske har varit
av betydelse för någon i
en tiondels sekund


Lisa Skiöld 11/10-92

aktuell tanke

Den här fanns också i boken, och blir väl tyvärr aldrig inaktuell, men inte minst nu med ett religiöst drama som utspelar sig i hela världen:

Den troende kan bekämpa en annan troende på grund av den allra minsta meningsskiljaktighet: den som tvivlar kämpar bara med sig själv

Citatet är från boken Monsignore Qujote av Graham Greene
(fast jag har nog hittat det i den eminenta boken Nu vet jag av Aidan Chambers)

Poesistund

Eftersom jag inte klarar av att ha en tyst blogg så här länge, men heller inte har inspiration att skriva nåt får det bli lite dikter istället. Jag läser rätt sällan dikter numera, och skriver ännu mer sällan. I  tonåren var det mer av båda varorna. Jag har en liten bok där jag har samlat både egna och andras favoriter. Först ut får Boye bli, med en dikt som vann vår 10itopplista flera veckor på raken i min högstadieklass:

Kunskap

Alla de försiktiga med långa håvar
träffar havets jätteskratt
Vänner, vad söker ni på stranden?
Kunskap kan aldrig fångas,
kan aldrig ägas

Men om du rak som en droppe
faller i havet att upplösas
färdig för all förvandling -
då skall du vakna med
pärlemorhud och gröna ögon
på ängen där havets hästar betar
och vara kunskap

Karin Boye

Lisa som fröken Sverige

Jag fortsätter mina ego-titlar. En blogg får väl vara hur ego som helst va?

Jag blev påmind om Fröken Sverige annonsen idag igen. Jag tänkte söka. Det står att man ska ha en bra personlighet. Och det har ju jag. Ingenstans står det något om några som helst utseendekrav.

Emmy brukade utrycka sig som att folk har haft tur eller otur med sitt utseende. Ganska bra uttryck. Frågan är varför man då ska få vinna en gång till, om man redan har dragit vinstlotten i genpoolen...

hela världen i ett rum

Idag tog jag hand om ett studiebesök från den internationella kursen på Tollare folkhögskola. Den är internationell på riktigt. 6 deltagare är från Sverige, och resten (10 st) är från Kambodja, Vietnam, Tanzania, Ukraina och Sri Lanka. (en av svenskarna kom dessutom från Kenya för tre år sen, fick uppehållstillstånd för att starta en egen kyrka !) Jag blev alldeles glad av att träffa dem. Inte mindre av att upptäcka att både Edna och Andrej var deltagare på kursen. Edna träffade jag 1999 första gången, då jag bodde två nätter i hennes familj i Dar es Salaam, och Andrej har jag träffat i en hel massa EGTYF-sammanhang,(European Good Templar Youth Federation) men mest i Kiev. Det är så häftigt när man dyker på folk som man inte räknat med att träffa igen. Jag börjar nästan förvänta mig det ibland. Det blir lättare att skiljas från nya vänner på det viset. Jag har haft en sporadisk brevkontakt med Edna, och hon har länge försökt hitta sätt att ta sig till Sverige. Jag har känt att det var näst intill omöjligt, eftersom klyftorna är så stora. Men nu är hon här. Hon lyckades. Och hon verkade vara precis lika chockad över Sverige, som jag var över Tanzania när jag var där första gången. Allt var ju precis tvärtom.

En väldigt energisk och kunnig grupp var  det, som hela tiden vill höja nivån på sin utbildning. För eventuella UNF:are som läser detta: De finns här i landet till maj, då de ska åka ut till olika delar av världen och göra praktik. Passa på att bjuda in dem som föreläsare, eller åk och besök dem på Tollare!

För övrigt har jag lärt mig idag att man ska beställa extra mat i förväg när man har en stor grupp på besök. Annars får man onda ögat både från restaurang och kollegor som inte fick sin frukt.