Mammamånader

I dagens UNT handlar ledaren om delad föräldraförsäkring. I sak håller jag med om det mesta, men jag stör mig på att de, liksom så många andra, använder begreppet "pappamånader". De förtydligar till och med ”vikt enbart för pappan”. Det är i sak fel. I Försäkringskassans regler finns det 60 dagar som är individuella för respektive förälder. De infördes förstås med syftet att förmå pappor att ta ut fler dagar, men faktum kvarstår att det inte finns några dagar som är vikta för just pappan.

Att jag reagerar beror på vad jag tycker att det säger att man använder det här begreppet. Det säger att grundinställningen är att alla dagar är mammans, och att pappan kan få de 60 reserverade dagarna. Om han väljer att använda dem förstås. Var femte pappa är inte ledig en enda dag med sitt barn.

Jag tar ofta upp föräldraförsäkringen som det politiska verktyg vi har som kan påverka jämställdheten mest kraftfullt. Jag är övertygad om, och studier stödjer, att det påverkar familjens relationer och arbetsuppdelning under lång tid framöver. Och påverkar även yrkeslivet eftersom arbetsgivare har en mindre orsak att diskriminera kvinnor för att de kanske ska skaffa barn. Om männen också var hemma drygt ett halvår skulle de också anses skaffa barn. Då skulle istället risken vara högre med att anställa en man eftersom deras fertilitet går högre upp i åldrarna.

Mina meningsmotståndare, t ex inom KD, menar att vi inte ska styra familjernas egna val. Min åsikt är att vi måste erkänna att det är just det som är poängen när samhället går in och sponsrar t ex föräldraledighet. Idag finns redan regler som gör det möjligt för familjer att låta kvinnan vara hemma i flera år utan att förlora arbetet. Det är ingen som hindrar det.

Det jag, och Vänsterpartiet, vill uppnå med en individuell föräldraförsäkring, är att de pengar som tas från allas vår gemensamma kassa, ska gå till att främja jämställdhet.

Men även med individuella dagar kan familjerna välja att låta mamma och pappa vara hemma olika länge. Redan idag gör många så att den med högre lön tar ut fler dagar av den tid den är hemma, det vill säga – mannen är oftast hemma samma antal dagar som han tagit ut, medan kvinnan ofta är hemma fler (för de familjer som har råd att inte ta ut varje dag vill säga). I slutändan innebär det tyvärr att trots att andelen uttagna dagarför papporna nu ligger på knappa 25 %, så är nog inte tiden med barnet på samma nivå. Jag har inte sett någon undersökning på hur lång tid mammor och pappor är hemma – om någon känner till en så är jag intresserad av tips.


RSS 2.0